Fortsättning. (tillbaka)

Tillbaka till musiken. Hårdrock och hip hop har nästan hela tiden legat varandra mycket nära, många hip hopare här i Sverige, som t ex Rob 'n' Raz och Carboo, har ett förflutet som "hårdrockare". Hybriden av rock och rap har funnits länge. Allt sedan Cold Crush Brothers gjorde Punk Rock Rap '83, till Run DMC och deras King Of Rock samt Areosmith duetten Walk This Way, och de följdes av Public Enemy som gjorde She Watch Channel Zero tillsammans med Slayer och bjöd in Antrax till att medverka på en ny version av Bring The Noise. Men nu har Ice T tagit det slutliga steget och assimilerat sig totalt med de skrikande gitarrerna via gruppen Body Count. Orsaken till denna närhet till hårdrocken, kan den måhända ligga i att båda är en revolution mot samhällets konventioner?

- Det är sant! För det här är musiken som dina föräldrar inte vill att du skall lyssna på, och den är som du sa rebellisk och fylld med energi. Själv var jag inne i punkscenen - ett stort fan av Black Black, Mo DC, Circle Jerks och X, för att jag gillade ilskan och energin som var innesluten i den. Nu gillar jag Slayer, Testament, Megadeth och Metallica...

När jag beslutade mig för att starta en egen rockgrupp så var det något som jag ville göra. Killarna som spelade på mina plattor, tjatade jämt på mig att ha med mer gitarrer, men jag höll tillbaka dem - för vi kunde inte ha det, vi gjorde rap...

Men visst, Midnight från O.G.-LP:n blev etta på de Amerikanska rockstationerna och musikerna från Megadeth gjorde en remix på den med live gitarr - Det var dock hela tiden en raplåt!

Så med gruppen Body Count försöker jag mig inte på att göra någon genetisk blandning mellan hårdrock och rap. För antingen gör jag rap eller hårdrock! Body Count är således inte något rapband. De enda likheterna är att det är jag som står bakom mikrofonen, samt att de ämnen som jag sjunger om är det samma som rappare Ice T rappar om, vilket kanske får det hela att bli någon form av gangsta-metal! Det är väldigt mörkt och våldsamt, nästan som en blandning mellan Slayer och Motorhead.

Vi har varit på tour med Dari och till och med blivit bannlysta i L.A., vilket inte kan betyda något annat än att vi är bra! Body Count, Megadeth, Testament och Pantera kommer att komma över hit, högt, ljudligt och våldsamt på någon show framöver. BANG! There goes the neighbourhood!!!

Men när folk undrar om jag försöker bygga en bro mellan rappen och hårdrocken, brukar jag förklara att jag struntar totalt i om rapfolket kommer eller inte på dessa shower. Bara för att jag gillar något, behöver ju inte du tvunget göra det samma, eller hur?

Någon reporter frågade mig om vilket jag gillade bäst. Svaret är båda! Jag vill inte upphöra med det ena eller det andra. Vi har ju Fishbone och Living Color som har hållit på med "färgad" hårdrock länge, och jag gör bara vad jag vill, ganska själviskt egentligen, men det är något som jag alltid gjort - du har aldrig sett mig följa någon annan.

Som en parallell till min syn på det jag gör, kan jag nämna vad Miles Davis sa till mig en gång: "Jag spelar bara min trumpet och sedan kommer folk för att se mig medan jag spelar. Men jag spelar inte för dom, utan för mig själv, och de betalar för att se mig jamma". Många artister kan inte göra så. Jag gör mina plattor för mig och mina polare, men någon kanske säger "Vad kommer föräldrarna att säga, det finns inget budskap - det är en dålig skiva". Och? Vi gillar den!

Jag skulle dö om jag var tvungen att sitta vid radion och lyssna, bara för att se vad folk gillade! Just nu så sitter vi i studion och håller på att slutföra mitt femte album. Hur många rappare har gjort lika många och samtidigt sålt bra av alla?

För att avsluta det hela frågar jag honom först lite kort om vad han tycker om s.k. pop-hop typ MC Hammer eller Kid 'n' Play.

- Det är coolt, men jag klarar inte av det själv. Några människor är pop medan några är hardcore. Jag är en sådan som gillar Jason Voorhees, Michael Myers, Pinhead och Freddy Krueger! Jag skulle nog reagera kraftigare om t ex Hammer försökte sig på hardcore, för då skulle han ljuga! Men musikaliskt handlar det för mig om känslostämningar, så ibland lyssnar jag på Public Enemy, ibland Sade och Luther Vandross, någon annan dag på Minor Threat eller något jazzig. Men att jag skulle ha ett problem med det skulle ju vara likadant som om Stephen King, gick och retade sig på Walt Disney! Jag tror att det måste finnas där, så att du får valfrihet. Pop-hop skadar inte rappen!

Jag frågar om framtiden.

- Framtiden? Jag vet faktiskt inte. Skulle jag ha någon föraning skulle jag nog gå dit och vänta! Men varje år så kommer det ju in nya spelare på planen, som ändrar vår riktning...

När jag började så tog jag min inspiration från Cold Crush Brothers, sedan var det Public Enemy, efter dem dök Eric B & Rakim upp och därefter kom Digital Underground, för att nu kretsa kring Cypress Hill. Det är svårare för oss som håller på att fortsätta än det är för någon ny att komma in!

Vad jag själv egentligen gör, är samma album om och om igen! Det är som för en deckarförfattare - ämnena och platserna varierar men den huvudsakliga berättelsen är den samma hela tiden - med en stor dos sex! Jag har faktiskt till och med gjort en hyllning till alla horor, då de trots allt jobbar för sitt levebröd - Vilket är mer än vad man kan säga om vissa! Peace to all the hoes!

Tro det eller inte, men jag får tusentals brev från flickor som älskar min låt L.G.B.N.A.F. (Let's Get Butt Naked And Fuck). Tjejerna gillar när man talar snuskigt till dem - jag kan inte rå för det!

Till O.G.-albumet skipade vi all kuriosa och trams till låten Evil E - What About Sex? Efter en kort inledande diskussion frågar Evil "What happened?," säger jag bara "I fucked her!!!". Nuff said...

Ice T, en rappare med åsikter om det mesta och kan bara tävla med Kool Moe Dee om vem som har varit med på scenen längst. Han lämnar oss med några visdoms ord om vad Chuck D kallar "de svartas CNN" - rappen:

Rap är den ultimata formen av det fria språket, för här kan du säga vad du vill - än så länge - över ett trumkomp, utan att vara bunden till en melodi, och nå ut till folk över hela världen. Låt oss kämpa för att bevara våra rättigheter och tänk efter på var t ex den "svarta" ungdomen skulle stå idag om rappen inte funnits.

Publicerad:
Loop, Oktober 1992
Gjord av:
Andreas "Broadcaster D" Melin

<:: Tillbaka!