|
Den svenska hip-hop scenen lever ständigt vidare även
om den går i vågor av kreativitet och nyskapande. Under
de 20 åren som jag har haft äran och möjligheten
att följa med i hip-hopen, så har den hela tiden utvecklats
och funnits där i bakgrunden. Ibland har den slagit igenom
i media, för att senare försvinna lite i skymundan från
media ljuset.
Det var just det som fick mig att sätta ihop en antologi över
all den hip-hopen som hade släppts i Sverige, men som legat
utanför mediasbevakning. Jag ville visa upp denna enorma ansamling
av talang, kreativitet och vilja som fanns över hela Sverige
och inte bara i storstäderna.
När jag efter första upplagan av "Jakten På
Under Orden", fick förfrågan om att starta upp
ettt skivbolag, såg jag möjligheten att göra något
nytt. Ett bolag som inte expoaterade artisterna, ett bolag som gav
artisterna den kreativa kontrollen, ett bolag som inte knöt
upp artisterna i korta ledband. Upplägget vid bolagsbildandet
var att jag skulle ta hand om hip-hop delen, och mina partners skulle
sköta allt det ekonomiska.
Under åren släppte vi flera releaser tillsammans, men
det gav tyvärr en sur eftersmak. Mer och mer kritik kom in
på hur det ekonomiska sköttes, under sommaren visade
det sig också att flera avtal inte efterlevdes. När jag
öppnade ögonen, så förstod jag att jag hade
fått agera frontfigur för något som inte alls representerade
vad jag trodde på och jag hade fått försvara flera
handlingar som jag inte hade något inflytande över. Det
blev då klart att det var omöjligt att fortsätta
samarbetet. Men problem har alltid en lösning.
Tillsammans med moraliskt stöd från alla de artister
jag jobbat med under åren, och folk inom musikbranschen m.fl.
så beslöt jag mig för att starta upp det nya skivbolaget
Pay Per Bag Records. Nu skulle respekten för artisterna
och vår kultur åter igen stå i fokus.
Under årets första 6 månader var endast 14% av
låtarna som spelades i P3 Hip-Hop svensk rap, och sedan
över ett år tillbaka hade bara två låtar
lyckats ta sig upp på Sveriges Radios A-lista. Den
ena var titelspåret från Timbuktus senaste album,
och den andra var Afasi & Filthys "1990nånting".
P3 har dock varje vecka haft med som minst 3 svenska hip-hop låtar
på sina spellistor. Men den massmediala supporten och förståelsen
för den svenska hip-hopen finns inte längre där.
Ett tydligt exempel på detta är när Nöjesguiden
ger Chords nya album näst lägsta betyg.
Det gäller att tänka om. Precis som jag trodde att allt
gick rätt till, måste man även inse att vi har försökt
att få hip-hopen jämnställd med pop/rock kulturen
i Sverige. Det hela blir lika fel som att vara festklädd en
måndagmorgon i rusningstrafiken.
Hip-hopen har sitt hem på gatan, och visst kan den funka
lika bra bland kristallkronor, precis som gatans ord passar sig
i vardagsrummet, men tar man in gatan så blir det smuts på
heltäckningsmattan. Du kan visserligen borsta av skorna innan
du går in, men börjar du putsa dem också förlorar
de sin patina och karaktär.
Självklart kan du klättra på stegen, men då
handlar det om att klättra och inte att du skall bli fin nog
för att någon annan skall lyfta upp dig. Hip-hopen förlorar
sin själ. Det blir viktigare hur tjock din booklett är
och hur fina bilderna är i den - än vad du säger,
det blir viktigare hur nice din video är, än ditt flow
och rimschema. Det blir viktigare vilken label du ligger på
och vilken klädsponsring du har, än hur duktig du är...
Precis som vid tidigare nedgångar av den svenska hip-hop
kulturen, så har man tappat tråden... Tidigare så
berodde det på att freestyle, byttes mot paystyle... "Vi
rappar inte gratis, betala oss om du vill höra..". Denna
gång är det bling-bling som tagit över från
hip-hop. Folk gör tolv låtar och släpper en skiva,
folk skall ha alla låtar men inte betala för någon.
Men som alltid så finns det kvar artister. De som värdesätter
sitt namn, sin talang. De som hellre jobbar på att få
fram något som de kan stå för under längre
tid än någon vecka. Det finns artister som jobbat länge
på att ta fram material ut ur hundratals låtar, till
ett tiotal som de tycker representerar dem. Det är dessa som
vi vill lyfta fram, samtidigt som vi vågar ge nya förmågor
möjligheten att komma ut till en större publik. Artister
från alla läger som brinner för sin musik, och vill
få sin röst hörd.
Med detta vill jag inte säga välkommen ut till Pay
Per Bag Records - utan välkommen ut till Akem, Caspian
OneNine-86 och de andra artisterna som gett mig förtroendet
att hjälpa dem ut!
...Vad skönt det känns att se saker med öppna ögon
igen!
Andreas "Broadcaster D" Melin
Streetzone
| 
